Drömmar för dårar

Alhème är 24 år. Hon bor i Parisförorten Ivry med pappa, ”Bossen”, och lillebror Foued, som är 16. Alhèmes mamma blev oskyldigt offer i en terrorattack i Algeriet 1992 och familjen flyttade då till Frankrike. ”Bossen” är en udda figur, som efter en olycka på bygget där han jobbade blev lite snurrig i skallen. Nu är det Alhème som måste se efter honom, trots att hon har fullt upp med att hålla koll på brorsan, som i sin tur är på väg att bli en riktig värsting och nu när han fyllt 16 riskerar att utvisas till Algeriet.

Men hon har ju annat att göra också: de underbetalda korttidsanställningarna via ett bemanningsföretag avlöser varandra, var tredje månad måste hon stå i den förnedrande kön hos polisen för att förnya sitt uppehållstillstånd, och så försöker hennes tjejkompisar para ihop henne med det ena miffot efter det andra.

Drömmar för dårar är en ömsint och bitterljuv skildring av livet i förorten. Faïza Guène lånar ut sin mycket samtida och språkligt innovativa röst till sin huvudperson som både är ung och naiv och känner det som om hon redan levt tusen liv. Minnet av en lycklig barndom i Algeriet lever kvar hos henne, liksom drömmen och hoppet om att saker och ting ska bli bättre.

I denna den andra, och mycket efterlängtade, boken av Faïza Guène har huvudpersoner mognat, liksom författarens stil. Faïza Guène vill skriva om drömmar för förortsfolk där just att drömma blivit så svårt.

Drömmar för dårar av Faïza Guène är rapp och väldigt underhållande! Samhällskritik från en invandrartjej i förorten – jag gillar det, dock har jag lite svårt för vissa arabiska ord/slang men det fungerar ändå. Dock har jag inte läst hennes första bok som verkar ha blivit väldigt framgångsrik; Kiffe kiffe imorgon. Hade tänkt ta och läsa den också inom en snar framtid!

Läsvärd? 4 av 5 fiskar.

Mannen i mina drömmar

Hur vet man att man har träffat personen man är ämnad för? Och om man skulle nöja sig med någon som inte är ens egentliga själsfrände, är det då ett tecken på mognad eller bara på att man har insett att man måste ge upp sina drömmar? Det frestar på att vara lika ständigt självbespeglande som Hannah. När hennes fantasier om familj och romantik frontalkrockar med verkligheten kommer drömmarna på skam. Hannah är i det närmaste besatt av frånvaron av män i sitt liv, eller snarare av den rätte mannen. Hon märker inte att de män hon vill ha är de hon inte kan få. Inte förrän i trettioårsåldern börjar hon förstå vad det är hon söker i livet - och har då ändå svårt att uppbringa mod nog att kämpa för det.

Curtis Sittenfelds succédebut I en klass för sig var ingenting annat än en fullträff i sin skildring av tonårstiden. Med Mannen i mina drömmar har hon på nytt skrivit en avväpnande uppriktig och rolig skildring av vuxenblivandets alla våndor. Med värme och underfundighet fångar hon en osäkerhet som vi alla kan känna igen oss i.

Mannen i mina drömmar av Curtis Sittenfeld är en bok som jag kände igen mig mycket i. Dock kunde historien ibland bli lite för hoppig och snurrig vilket drar ner på betyget…

Läsvärd? 3 av 5 fiskar.

Rovdjuret

Rättsmedicinska institutet, med nyblivna chefen Kay Scarpetta i spetsen, kopplas in på ett mordfall där en ung kvinna i Massachusetts blivit sexuellt utnyttjad och torterad. Den dödas kropp är tatuerad med handavtryck. Det är samma sorts märkliga handavtryck som Scarpettas struliga systerdotter Lucy iakttagit hos en av sina tillfälliga älskarinnor.

Samtidigt utreder doktor Scarpetta och kriminalkommissarie Pete Marino omständigheterna kring en familjs mystiska försvinnande. Alltmedan någon därute bevakar varje steg de tar.

På nytt får Kay Scarpetta chansen att göra det hon är bäst på: att få de döda att tala.

Rovdjuret av Patricia Cornwell är en underhållande och spännande bok som man slukar i ett naffs. Dock hade jag önskat att slutet hade varit lite längre och mer förklarande, men man kan ju inte få allt!

Läsvärd? 4 av 5 fiskar!

Den dagen min dotter blev galen

Sommaren 1996 när Michael Greenbergs dotter Sally var 15 år blev hon från en dag till en annan manisk. Plötsligt var hans dotter som en främling för honom. Här berättar han insiktsfullt och smärtsamt om sommaren då hans älskade dotter Sally drabbades av en svår psykisk sjukdom.

Sorgsen, vackert skapad memoar. Kommer med all säkerhet bli en ny klassiker om psykisk sjukdom” Library Journal

En ömsint och vibrerande kärleksförklaring till dottern skriven på saklig prosa” Expressen

”En hyllning till den kreativa människan, som kan fungera som bro mellan hälsa och insjuknande” Svenska Dagladet

”Michael Greenbergs berättelse berörde mig djupt. Han beskriver sin 15-åriga dotters insjuknande i psykos och sina egna upplevelser på ett mycket naket och självutlämnande sätt. Han ger en varm och kärleksfull helvetesbeskrivning av hur det kan vara att som förälder och närstående maktlöst åse när ens barn drabbas av psykisk sjukdom. Berättelsen är så välskriven och spännande att den lockar till sträckläsning och kan varmt rekommenderas.”

Lena Teurnell, psykolog och psykoanalytiker

Jag kan verkligen inte förstå hur Den dagen min dotter blev galen av Michael Greenberg kan ha fått så bra recensioner! Den handlade nästan uteslutande om annat än Sallys sjukdom! Inte alls vad jag hade hoppats på…

Läsvärd? 1 av 5 fiskar. Nej!

Tillsammans är man mindre ensam

Förra årets mest sålda böcker i Frankrike efter Da Vinci-koden!

Camille gör sitt bästa för att försvinna. Hon äter knappt, hon arbetar natt som städerska och bor i ett minimalt oeldat vindsrum. Hennes kontakt med andra människor är ångestfylld och begränsad. Philibert de la Durbellière är en stammande men beläst aristokrat som säljer vykort utanför ett museum. En kväll lyckas han övervinna sin plågsamma blyghet och rädda den medvetslösa Camille från hennes utkylda rum. Han installerar sjuklingen i sin stora eleganta våning en trappa ner, fast han rodnar när han avlägsnar hennes feberfuktiga kläder.

Snart möter Camille kocken Franck, Philiberts inneboende, som är mycket stilig men butter och ohyfsad. Sakta men säkert börjar de tre att krypa ut ur sina skal. Camille börjar teckna – i själva verket har hon en betydande konstnärlig begåvning, fast hon har svurit att aldrig teckna igen. Philiberts svåra stamning minskar då hanberättar för Camille om sin beundran för drottning Marie Antoinette. Franck däremot blir dagligen mer otrevlig, tills det visar sig att hans vrede bottnar i skuldkänslor över att ha placerat sin älskade mormor på ett ålderdomshem. Camille kastar fram det halsbrytande förslaget att mormor Paulette ska flytta in med de andra i våningen, vilket hon också gör.

Så småningom inser Camille och Franck att de håller på att förälska sig i varandra. Blygt och trevande berättar de sina historier för varandra.

Handlingen i Anna Gavaldas nya roman utspelar sig i Paris under loppet av ett år. Boken berättar om konflikterna, ömheten, vänskapen, utbrotten, försoningarna och allt annat som händer mellan fyra personer som bor under samma tak. Fyra personer som inte har någonting gemensamt från början och som aldrig borde ha träffats, men som alla har stora hjärtan.

Jag hade inga förväntningar alls på Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda. Jag har hört att boken också blivit film men jag har inte sett den. Men oj vad jag gillade den här boken! Så mysig och intressant! Dock efter halva boken tyckte jag att det kom ett par stycken här och där som gjorde mig lite förvirrad, det är det enda jag har att anmärka på!
Man kanske borde se filmen också?

Läsvärd? 5 av 5 fiskar!

Populärmusik från Vittula

Matti och hans tystlåtna kompis Niila växer upp i det barnrika kvarter i Pajalas utkant som i folkmun kallas Vittulajänkkä, förkortat Vittula, och i översättning betyder Fittmyren, så kallat »som ett slags rå hyllning till den kvinnliga fruktsamheten«. Det är sexti- och sjuttital, vägarna asfalteras, småjordbruken läggs ned, rockmusiken gör sin entr. De äldre generationerna bjuder dock hårt motstånd mot nymodigheterna, arvet från trettitalets magerår och från laestadianismen sitter djupt rotat. Men Mikael och hans kompisar drömmer om ett annat liv, det som kan anas bortom Tornedalens horisont.

Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi tyckte jag var väldigt konstig till en början. Men efter ett tag så flöt det lätt på och den hade sina roliga stunder.
(Själv mindes jag när jag träffade Mikael Niemi på min gamla skola och boken Kyrkdjävulen som vi läste då.)

Läsvärd? 3 av 5 fiskar.

Hemligheten – The Secret

Fragment av den stora hemligheten har funnits tillgänglig i många berättartraditioner, i litteraturen, inom religionen och filosofier i århundraden. Nu finns för första gången alla pusselbitar samlade i en bok som kan vara livsavgörande för den som tar in budskapet. The Secret – Hemligheten innehåller praktisk kunskap som gör att läsaren får en större förståelse för och insikt om hur man blir mästaren i sitt eget liv.

I boken lär man sig att tillämpa The Secret på alla sätt i livet, vare sig det handlar om hälsa, relationer, lycka, yrkeslivet eller pengar, och dessutom i samspelet med andra i världen. Budskapet handlar om att återupptäcka den dolda, outnyttjade kraften i sitt inre och den vetskapen för med sig glädje på alla områden i ens liv.

The Secret innehåller visdom från samtida lärare och inspiratörer – kvinnor och män som är läkare och medicinare, psykologer, historiker, teologer och vetenskapsmän, samt ledande inom näringsliv och ekonomi – som har använt sig av hemligheten för att uppnå hälsa, välbefinnande och lycka. Genom att börja tillämpa kunskapen i The Secret visar de hur sjukdomar kan botas, hur man kan uppnå bättre levnadsstandard, bemästra hinder och begränsningar, samt nå dit många vanligtvis anser vara omöjligt – sina drömmars mål. Boken är svaret på vad många hoppas på – ett skifte på vilket sätt människor i hela världen tänker, går från ord till handling och därtill bemöter varandra.

Har precis läst färdigt Hemligheten (The Secret) av Rhonda Byrne och jag kan börja med att säga: Snygg design på boken! Men den så kallade ”hemligheten” tycker inte jag ska klassas som en hemlighet. Det är bara sunt förnuft. Att du kan få hur mycket pengar du vill genom att bara tänka på det och tro på det innerligt tror jag inte alls på. Dock har boken en poäng! För att må bättre måste du tänka positivt!
Om du är en person som har lätt för negativa tankar kan det vara bra att läsa denna. Boken upprepar ”tänk positivt” på varje sida på ca 200 sidor. Dock innehåller denna bok ingen större hemlighet som ger dig det liv du vill ha. Efter ett tag kan det kännas som att författaren verkligen vill pracka på dig sin åsikt vilket kan kännas besvärande.

Sammanfattning: Hemligheten = Lagen om attraktion = Tänk positivt = Livet blir lättare. Hemligare än så blir det inte.

Läsvärd? 3 av 5 fiskar.

Den förlorade symbolen

Harvardprofessorn i religiös symbolik, Robert Langdon, kallas i sista stund in för att hålla en kvällsföreläsning i Capitolium, Washington. Men bara minuter efter hans ankomst hittas ett märkvärdigt föremål i byggnadens rotunda. Det är dessutom kryptiskt kodat med fem olika symboler. Langdon förstår att budskapet är en uråldrig åkallan, menad att locka dess mottagare in i en sedan länge förlorad värld av hemlig visdom. När Langdon inser att hans mentor, Peter Solomon – filantrop och framstående frimurare – brutalt kidnappats, förstår han att det enda sättet att rädda sin väns liv är att hörsamma den mystiska uppmaningen och följa den vart den än leder honom. Han sveps in i en värld av beslöjade historier, gåtfulla ikoner och förborgade koder som tycks leda honom mot en ofattbar sanning. Robert Langdons tredje äventyr, uppföljaren till Änglar och demoner och Da Vinci-koden, är en händelse i bokvärlden som saknar motstycke.

Den förlorade symbolen av Dan Brown måste vara den sämsta han har skrivit. Känns som en mycket tråkigare kopia av Da Vinci Koden som jag faktiskt tyckte var riktigt bra och underhållande. I denna är det för mycket upprepningar, dåligt utvecklade karaktärer och väldigt förutsägbar. Och som sagt, en mycket sämre kopia av Da Vinci Koden.

Läsvärd? 2 av 5 fiskar.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.